Ebba i Bondarv. Foto: Palena
Det är underbart med pelargoner. Den här bilden är tagen 2002 tror jag. Hade förr jättestora pelargoner inne och folk undrade hur jag bar mig åt. Sanningen är den att jag inte gör någonting. Det är lätt att få en pelargon jättestor. Det är bara att låta den stå kvar på samma plats över vintern. Sen när ljuset kommer i januari ska man ge den ny jord. Och likaså i juli ungefär. Då växer dom och trivs. Man kan ju vattna med såpa också. Men det gör inte jag. Vi har egen brunn med mycket bra vatten. Kan göra sitt till.
Denna pelargon – har bloggat om blomman förut – såg en kvinna i Skåne. Hon mejlade till mig i somras och undrade om hon kunde få ett skott. Jag skickade några och fick för ett tag sedan ett mejl där hon skriver att skotten växer som bara den, och att hon aldrig varit med om en pelargon som blommar på långt in i november. Denna pelargon har vi döpt till Ebba i Bondarv efter min svärmor. Jag har hållit liv i denna blomma länge genom att ta skott. Kvinnan i Skåne heter Anna. Hon skickade som tack flera skott på olika pelargoner till mig med namn som: Anna-Britta, Agnes, Rödbetspelargon och två vita med namn Tornedalen. De håller jag liv i och sköter om. Ska bli roligt att se när dom börjar blomma nästa år hur dom ser ut. Anna i Skåne verkar vara en riktig pelargonexpert. Det är dock inte jag. Tycker bara att blomman är så otroligt hemtrevlig och vacker.
…….
